Som ett steg i mitt självförverkligande har jag beslutat mig för att lära mig Cubase, vilket är ett musikproduktionsprogram för att skapa musik. Jag lyssnar ofta på radion och rynkar på näsan till musiken som spelas. “Det här kan jag göra bättre”, tänker jag.

Åren går och om jag någonsin ska komma “upp till bevis” så börjar det bli hög tid. Jag menar, snart ligger man där och ser tillbaka på livet. Vad har jag åstadkommit, vad har jag omintetgjort? Det vore skittrist att tänka tillbaka på åren som gått med en naggande känsla av att det egentligen var någonting annat man skulle ha gjort.

40-årskris, någon?

Hur som helst, Cubase är ett program för att skapa musik som jag jobbat lite med tidigare. Därför fann det sig naturligt att försöka hitta en kurs i just det programmet. Jag sökte med ljus och lykta på det världsomspännande datornätverket internet efter en kurs någonstans i Sverige. Jag hittade någon enstaka i någon obskyr landsort samt i Stockholm, men sedan slog det mig att det är billigare att åka till London än till Stockholm från Borås.

Snart hittade jag vad jag sökte.

London Academy of Music Production är en musikskolan med en centralt belägen anläggning och ett kursutbud som verkade stämma med vad jag ville göra. De har bland annat en 6-månaders diplomeringskurs i ljudproduktion och är certifierade av företaget som tillverkar Cubase – Steinberg – för att hålla kurser i deras namn. Skolan kontrakterar lärare som antingen undervisar mindre grupper eller bedriver 1 mot 1-undervisning, där man själv har tillgång till en egen lärare under hela lektionen.

En liten paus här för en reflektion är nog på sin plats. Ett diplom för en sexmånaders kurs. Vad är det värt? Ungarna får diplom efter bara en vecka i skidskola. Och att skolan är certifierad av Steinberg, men de kontrakterar in lärare per kurs. Borgar skolans certifiering för att läraren och därigenom kursen håller hög kvalitet?

Tillbaka till nuet. Idag var det min första dag på kursen. Jag hade kollat på kartan innan att mitt hotell skulle ligga på lämpligt avstånd från kurslokalen. Döm om min förvåning när den helt plötsligt låg på andra änden av staden!

Kanske låg huvudkontoret på en annan postadress? Nåväl, jag hoppade på tunnelbanan och åkte bort till den angivna adressen i god tid imorse. Jag gick runt hörnet på 2 Union Road gott och väl 45 minuter innan angiven tid och hittade… Ingenting. Ingen skylt, inget tecken på att detta var rätt ställe. Det fanns en knapp där man tydligen tände ljuset – press here for lamp, stod det på den – men i och med att det var ljust ute så behövde jag inte trycka på den.

Istället hittade jag ett kafé tvärs över gatan och satte mig där och tog en kopp kaffe. När klockan närmade sig 10 kom det en snubbe på cykel som uppenbarligen skulle till samma ställe som jag. Jag smög ut ur kaféet, över gatan och SÅG ATT HAN TRYCKTE PÅ LJUSKNAPPEN.

Snart öppnade någon dörren.

Det var då jag insåg att LAMP var ett akronym för London Academy of Music Production.
När förlägenheten över min egen dumhet lagt sig något gick jag in i huset och anmälde min närvaro. Detta var inte den proffsiga skola jag sett på bilderna, utan en byggarbetsplats! Tydligen hade de flyttat skolan bara en vecka tidigare och människor sprang runt och målade, fixade och monterade i hela huset.

Nåväl, min lärare Colin kom snart och hämtade mig och vi gick upp i ett rum som var inrett som en liten hemmastudio. Han frågade mig vad jag ville göra och jag berättade på min rostiga engelska att jag ville lära mig göra musik från början till slut. Jag sade att det till att börja med var mest elektronisk musik jag ville jobba med, inte inspelning av analoga instrument.

Colin undrade om jag verkligen ville jobba just med Cubase. Han menade att det i princip bara var de som jobbat med Cubase i många år som ville gå den kursen. Jag har förvisso jobbat med Cubase de gånger jag gjort musik med datorn, men man kan ju inte påstå att jag kan det. Efter att Colin hade kört en kort demo på Cubase, Ableton LIVE och Logic bestämde vi oss för att istället köra kursen i Logic. Detta innebär att jag behöver inskaffa en musikdator som är en Apple-dator. Detta skrämmer mig.

logic pro

Nåväl. När beslutet var taget gick vi igenom alla fönster i programmet. Mycket kände jag igen från Cubase. Annat var nytt. Vi gick igenom lite instrument och inställningar, och sedan visade han mig hur man går tillväga för att skapa en sång från grunden. Trummor, bas och melodi skapade vi i tre separata spår. Sedan fick jag repetera vad vi gått igenom och gjorde en egen låt. Efter detta var våra tre lektionstimmar slut och vi bröt för lunch.

Efter en utmärkt chiligryta på The Phoenix tvärs över gatan kom jag tillbaka till LAMP för några timmars självstudier. Jag visades då in i ett rum med fyra mac-datorer varav två var upptagna av andra studenter. Min dator startade inte eftersom installationen av Logic-programvaran tydligen inte var slutförd, men som tur var gick en av de andra filurerna hem just då så jag kunde ta hans dator och satte sedan igång med projektet. Jag skulle skapa en liten musikslinga som jag antar att vi ska jobba vidare på imorgon.

phoenix.PNG

The Phoenix – från Google Maps

Jag måste säga att jag är lite besviken. Utrustningen var lite sådär i studielokalen. Hörlurarna var billiga och grannen till höger spelade sin musik så högt att jag till en början hörde hans musik mer än min egen.

När den snubben också gått hem och jag satt ensam kvar i rummet började någon att köra med en borrmaskin i källaren. Jag hörde inte vad jag spelade eftersom borren körde. Jätteirriterande.

Slutligen är jag irriterad över min oförmåga att få musiken att låta som jag vill ha den, men å andra sidan skulle det vara taskigt mot Colin om jag blev fullärd efter bara en dag. Jag har i läxa att leta upp ett par låtar till imorgon som jag tycker är bra, så ska vi försöka efterapa dem under morgondagens kurs. Det ska bli spännande.

Så, första dagen – en besvikelse. Utrymme för förbättring.

Till dag 2…